Dags för chefen att sätta sig i skolbänken?

 

När AI förändrar arbetet behöver även ledarskapet förändras. Då krävs det chefer som är beredda att börja lära på nytt, precis som sina team.

 
 

 
 

Ryggsäckarna är packade och barnen återvänder till klassrummen. Hösten markerar en nystart, inte bara för dem, utan även för oss vuxna. Ändå fylls kalendrarna snabbt och arbetet återgår till det vanliga.

Som marknadschef mitt i den digitala transformationen på 2010-talet, när sociala medier tog över marknadsföringen och smartphones förändrade allt, insåg jag att jag själv behövde lära mig de nya verktygen för att kunna leda andra. Den erfarenheten gör det tydligt för mig idag: kanske är det inte bara barnen som borde sätta sig i skolbänken, utan även chefen.

Efter att ha utbildat över 100 organisationer i hur man använder AI i det dagliga kommunikationsarbetet har vi sett ett tydligt mönster: medarbetarna deltar aktivt, ställer frågor, testar nya verktyg och utforskar nya arbetssätt. Men cheferna? De sitter ofta vid sidan av som observatörer, eller väljer att inte dyka upp alls.

Det handlar sällan om ointresse, utan oftare om tidspress, osäkerhet och obehaget i att inte redan kunna. Just därför är det ett problem. I takt med att AI förändrar förutsättningarna behövs mer ledarskap, inte mindre.

AI saknar riktning i många organisationer

Vår AI-undersökning från mars 2025 visar att i de flesta organisationer är AI-användningen upp till individen, utan riktlinjer, mål eller stöd från ledningen.

Hindren ligger i ledarskapet, inte i tekniken

1. Kunskapsglappet: Många chefer saknar förståelse för AI, både tekniskt och organisatoriskt. I en internationell undersökning från Slack och Salesforce (2024) uppger mer än hälften att de inte vet hur AI kan användas meningsfullt.

2. Prioriteringskonflikter: Ledare kämpar med att leverera på projekt, rapporter och deadlines. I denna pressade vardag får AI-arbetet vänta, eller lämnas åt medarbetarna att själva driva utan tydlig riktning eller stöd. Om vi tror att AI kommer att förändra hur vi arbetar, måste det också bli en prioritet.

3. Riskrädsla: Oro för juridiska och etiska fallgropar gör att vissa väntar. Men ofta finns redan tydliga riktlinjer för datahantering och upphovsrätt som kan tillämpas på AI.

4. Brist på förändringsledningsförmåga: Att införa AI är en förändringsresa och kräver verktyg för att omsätta medarbetarnas entusiasm i strukturerat och ansvarsfullt arbete.

Tre steg mot ett mer aktivt AI-ledarskap

1. Börja med dig själv: Du behöver inte bli AI-expert, men förstå grunderna. Avsätt en timme i veckan för att testa ett verktyg, läsa en artikel eller diskutera med en kollega. Börja med uppgifter nära din vardag som chef: planera ett möte, skriva en intern uppföljning, sammanfatta ett beslutsunderlag eller transkribera ett utvecklingssamtal.

2. Lär tillsammans med teamet: Delta aktivt i lärandet. Att visa att du inte kan allt, men är nyfiken, bygger psykologisk trygghet och trovärdighet.

3. Skapa struktur för lärandet: Ta reda på nuläget, sätt mål och gör en plan. Vår AI-mognadsanalys kan ge en gemensam utgångspunkt och en tydlig väg framåt. Läs mer på maniola.se/ai-mognadsanalys

Från passivt godkännande till aktiv förväntan

Att bara säga att det är okej att använda AI räcker inte längre. Förändringen börjar med att du som chef visar nyfikenhet och använder AI i ditt eget arbete. När du gör det blir det också en självklar del av organisationens utveckling.


 
 

Mer kunskap och inspiration

Föregående
Föregående

GPT-4o eller GPT-5 – vilken modell passar dig som kommunikatör?

Nästa
Nästa

Förstå din målgrupp på djupet med OpenAIs deep research