AI-utvecklingen för med sig ett växande ordförråd. AI-agenter, multimodala modeller, deepfake och kontextfönster är bara några av de begrepp som dyker upp i verktyg, nyheter och samtal om kommunikationsarbete. Men vad betyder de egentligen – och vilka begrepp är viktigast att ha koll på?

De senaste åren har mycket av AI-arbetet handlat om prompting: hur vi formulerar bättre instruktioner för att få bättre svar. Det har varit ett viktigt första steg. Men prompting har en tydlig begränsning när AI ska användas av en hel kommunikationsavdelning. Olika personer ger AI:n olika instruktioner, använder olika kvalitetskriterier och får olika resultat. Det är där AI-skills kommer in.

Den 31 augusti 2026 öppnade OpenAI sin plattform ChatGPT Ads för svenska annonsörer. Jag har satt upp Maniolas första kampanj för att se hur plattformen fungerar och vilka möjligheter den ger.

Framöver kommer alla texter som genereras av Anthropics AI-modeller att innehålla en osynlig vattenstämpel. Bakgrunden är kraven i EU AI-förordning, men vad händer när det blir möjligt att kontrollera om AI varit inblandat i skapandet eller bearbetningen av en text?

Ett tydligt syfte är grunden för ett bra nyhetsbrev. När ni vet vad nyhetsbrevet ska åstadkomma kan AI stötta hela processen – från omvärldsbevakning och textproduktion till granskning, analys och utveckling.

När ska AI göra jobbet, och när ska människan ta över? Den frågan blir allt viktigare när AI går från att vara ett enskilt verktyg till att bli en del av det löpande arbetet. Forskningen om Jagged Frontier visar varför det inte räcker att mäta hur mycket AI en organisation använder. Viktigare är att förstå vilka uppgifter AI klarar tillräckligt bra, vilka förutsättningar den behöver och var människan behöver behålla kontrollen.

På Maniola testar vi ofta nya verktyg inom generativ AI. Dels för att utveckla våra egna arbetsprocesser, men också för att vara vassa rådgivare till våra kunder. Här har vi sammanställt de verktyg som vi tycker håller måttet för professionella kommunikatörer och marknadsförare.

AI-förordningens transparenskrav innebär att organisationer som använder generativa AI-verktyg i vissa fall behöver informera mottagaren när innehåll är AI-genererat eller AI-manipulerat. Här reder vi ut vilken typ av innehåll som omfattas av kraven på AI-märkning, och hur den ska fungera i praktiken.

När AI-sammanfattade svar tar allt större plats i Googles sökresultat förändras villkoren för den som vill nå ut med kommunikation. Hur kommer det sig att sajter som Youtube och Reddit ligger i topp som mest citerade källor, och vad innebär det egentligen för oss?

I Maniolas AI-mognadsanalys, baserad på 604 svar från 37 kommunikations- och marknadsteam, uppger 82 % att de använder AI minst varje vecka. Samtidigt upplever bara 10 % att organisationen har en tydlig och gemensam målbild för hur AI ska användas inom kommunikation. Medarbetarna har börjat springa, men många organisationer saknar fortfarande karta och kompass.

ChatGPT har fått en ny funktion: arbetsyteagenter. Med en agent kan du skapa ett eget AI-stöd för en specifik arbetsprocess. Du kan ge den instruktioner, ladda upp filer, koppla den till verktyg du redan använder och till och med använda den direkt från kanaler som Slack eller Teams.

AI kan skriva bra. Men kvaliteten kommer inte av sig själv. När AI-texter brister handlar det sällan bara om tekniken. Ofta är uppgiften för öppen, tonaliteten för vagt beskriven eller faktaunderlaget för tunt. Då får modellen för stort utrymme att fylla i luckor, jämna ut budskapet eller skriva texter som låter rimliga utan att vara särskilt användbara. För att få bättre resultat behöver du styra AI på tre nivåer: språk, tonalitet och fakta.