Generativ AI: en nyckelkomponent för framtidens kommunikation
Artificiell intelligens har potential att bli en central del av kommunikationsbranschen. Med förmågan att skapa text, ljud, video och bild utgör AI-verktyg en kraftfull resurs för att förbättra och effektivisera arbetsprocesser för kommunikatörer.
Nyligen delade Petronella Barvaeus, strateg och AI-föreläsare på Maniola, sina tankar om artificiell intelligens i podden DIK Dialog. I en minipoddserie i tre delar undersöker DIK:s förbundsordförande Anna Troberg frågan om AI och yrkeslivet tillsammans med experter från olika områden. Första delen har rubriken Så påverkas kommunikatörerna av AI.
Det senaste året har Petronella sett en stor utveckling och ökad tillgänglighet av generativ AI, området av artificiell intelligens som används för kreativa processer och innehållsskapande. Hon berättar om en färsk studie från Internetstiftelsen som visar att 1/4 av de tillfrågade har använt ChatGPT, och hennes antagande är att det inom kommunikationsbranschen rör sig om en ännu högre siffra.
Erfarenheten av att ha träffat hundratals kommunikatörer i rollen som föreläsare visar dock att det främst är att de med starkt personligt intresse som idag utforskar AI på sina arbetsplatser. Användargraden varierar fortfarande kraftigt, även på organisationsnivå, och drivs främst av nyfikenhet och engagemang. För att uppmuntra fler att våga prova tipsar hon därför om att skapa trygga forum med plats för prestigelöst testande och diskussioner kring verktygen.
Hon betonar även värdet av kompetensutveckling både för organisationer och individer, och berättar till exempel om de AI-labb hon anordnar för Sveriges Kommunikatörer. Där finns det rum för lärdomar, experiment och "dumma" frågor, vilket gör det enklare att våga testa verktygen i arbetslivet.
En framtida assistent för kommunikatörer
Att generativ AI kommer att vara en naturlig del i var kommunikatörs verktygslåda framöver ser Petronella som en självklarhet, inte minst då stora företag som Adobe och Microsoft börjat bygga in AI-funktioner i sina befintliga verktyg och plattformar. Hon ser även möjligheter att minska den snabbt ökande arbetsbelastningen som många kommunikatörer upplever. I takt med branschens utveckling har kraven från målgruppen ökat, såväl som antalet kanaler att hantera och mängden budskap att förmedla. Då kan AI fungera som en assistent och hjälpa till att effektivisera arbetsflödet.
– Om man tänker sig en skrivprocess så kan man använda AI hela vägen från idégenerering till att få fram ett första utkast, korra, bearbeta och sedan skriva om texten för att göra den passande för fler målgrupper och olika format, säger Petronella.
Hon betonar dock att det är viktigt att förstå att AI inte kan genomföra hela projekt från ax till limpa, vilket verkar vara en vanlig missuppfattning. Istället fungerar verktygen bra som ett stöd, men kräver fortfarande handpåläggning, kvalitetssäkring och viss juridisk kompetens.
En rädsla hon har identifierat i samband med att AI har blivit mer och mer tillgängligt är tanken på att mista sitt individuella värde i arbetsrollen. Petronella berättar att hon mött kommunikatörer som är rädda att deras kunskap inte längre ska betyda något, då den nu kan ersättas av AI. För dem vill hon lyfta möjligheten att återuppfinna sig själva, och hitta nya områden och intressen att specialisera sig inom. Hon påminner även om att den mänskliga faktorn fortfarande är värdefull då vi behöver kvalitetssäkra, och att människor besitter en fingertoppskänsla och empati som AI har svårt att bemästra.
– Jag tror att vi som jobbar med kommunikation är bättre rustade för att använda de här verktygen än många andra, för vi är vana vid att tänka målgruppsorienterat, kvalitetssäkra, tänka på hur vi formulerar oss och sätta oss in allt med rättigheter och GDPR. Så egentligen är det ju samma förhållningssätt och syfte som när vi jobbar med kommunikation annars, det är bara lite nya verktyg som gör att vissa delar går snabbare.
Upphovsrätt vid AI-genererade bilder
Ett användningsområde för generativ AI är skapande av bilder, där utvecklingen har gått något långsammare. Här finns grunden till många av de etiska och juridiska diskussioner som just nu drivs inom området. Petronella lyfter till exempel risken med brist på mångfald, och berättar om en organisation som testade prompten “skapa en bild på en bankman”, vilket gav ett väldigt stereotypt resultat. Diskussionen är dock komplex och hon menar att det kan kännas obekvämt att be generatorerna om att skapa bilder på människor med en specifik ålder, kroppsform, hudfärg och kön.
En juridisk fråga som är under debatt handlar om upphovsrätt. Många AI-verktyg inom bildgenerering tränas med upphovsrättsskyddade bilder, vilket skapar komplexa frågor kring etik. Vissa företag, såsom Adobe, har för kreatörernas skull valt att enbart använda icke-upphovsrättsligt skyddade bilder för att utveckla sina AI-modeller – vilket tyvärr resulterat i en något försämrad prestanda.
– Den här frågan är jättestor och svår, och vi får helt enkelt se vart det landar, säger Petronella, som även tillägger att ett annat synsätt är att vi människor har inspirerats av varandras verk i alla tider, och att skillnaden kanske därför inte är så stor.
En annan aspekt av upphovsrättsfrågan är vem som betraktas som upphovsman för bilder som skapas av AI-program. Petronella förklarar att det fortfarande fungerar enligt samma principer som tidigare, där upphovsrätt automatiskt uppstår när ett originellt verk skapas. Det är dock fastslaget sedan tidigare att endast människor kan inneha upphovsrätt, vilket skapar utrymme för tolkning. Men personen som gett AI-verktyget en prompt och sedan tryckt på enter äger oftast användarrätten till bilden.
Tre tips inför att komma igång med generativ AI på jobbet:
Få lite AI under naglarna. Ta dig tid att experimentera med och testa AI-verktyg, och bli bekväm med deras olika funktioner.
Prova på att prompta på olika sätt för att se vad som ger det resultat du önskar. Det vill säga ge tydliga instruktioner till verktygen, där du förklarar vad du vill ha hjälp med.
Involvera chefen. En ny studie visar att 4 av 5 chefer är angelägna om att lära sig mer om AI. Deras uppgift blir att etablera riktlinjer och policys, samt tillhandahålla verktyg och kompetensutveckling.
Tre spaningar inför framtiden:
På kort sikt förväntas AI-modeller bli bättre på att förstå mänsklig kommunikation, och därmed bli enklare att använda. De kommer sannolikt integreras i befintliga program och verktyg, vilket gör dem ännu mer tillgängliga.
Det är högst sannolikt att AI-kompetens kommer att integreras i befintliga roller. I framtiden kommer det troligen inte att finnas specifika roller som "prompt specialist", även om det för närvarande förekommer enstaka jobbannonser som efterfrågar detta.
Det kommer att bli nödvändigt att utveckla riktlinjer och policys kopplade till AI. EU har redan börjat diskutera regleringar som liknar GDPR. Organisationer bör vara förberedda på att anpassa sig efter detta.
Lyssna på hela samtalet här: Så påverkas kommunikatörerna av AI
Kontakt
Mer kunskap och inspiration
