De senaste åren har mycket av AI-arbetet handlat om prompting: hur vi formulerar bättre instruktioner för att få bättre svar. Det har varit ett viktigt första steg. Men prompting har en tydlig begränsning när AI ska användas av en hel kommunikationsavdelning. Olika personer ger AI:n olika instruktioner, använder olika kvalitetskriterier och får olika resultat. Det är där AI-skills kommer in.

När ska AI göra jobbet, och när ska människan ta över? Den frågan blir allt viktigare när AI går från att vara ett enskilt verktyg till att bli en del av det löpande arbetet. Forskningen om Jagged Frontier visar varför det inte räcker att mäta hur mycket AI en organisation använder. Viktigare är att förstå vilka uppgifter AI klarar tillräckligt bra, vilka förutsättningar den behöver och var människan behöver behålla kontrollen.

I Maniolas AI-mognadsanalys, baserad på 604 svar från 37 kommunikations- och marknadsteam, uppger 82 % att de använder AI minst varje vecka. Samtidigt upplever bara 10 % att organisationen har en tydlig och gemensam målbild för hur AI ska användas inom kommunikation. Medarbetarna har börjat springa, men många organisationer saknar fortfarande karta och kompass.

De flesta organisationer vet att de måste prioritera. Ändå är det få som faktiskt gör det. Initiativ läggs ovanpå varandra. Projekt fortsätter utan tydliga beslut. Arbetet blir allt mer splittrat. Det är också därför många organisationer ännu inte har fått verkligt momentum i sin AI‑adoption.

Många organisationer har i dag tillgång till kraftfulla AI‑verktyg, men arbetssätten har i många fall förändrats ganska lite. Förklaringen är enkel: teknik förändrar inte beteenden av sig själv. AI‑adoption handlar därför i grunden inte om teknik. Det handlar om beteendeförändring.

De flesta organisationer vet att de måste prioritera. Ändå är det få som faktiskt gör det. Initiativ läggs ovanpå varandra. Projekt fortsätter utan tydliga beslut. Arbetet blir allt mer splittrat. När nya initiativ dyker upp kan några enkla frågor hjälpa team och chefer avgöra om något verkligen ska prioriteras.

När vi blickar tillbaka på 2025 kan vi se att det skett ett tydligt skifte i kommunikationslandskapet. Allt fler reagerar starkt negativt på innehåll som upplevs som massproducerat, slarvigt eller utan tydligt avsändaransvar. Och kritiken riktas i första hand mot innehåll som misstänks, eller öppet deklareras, vara AI-genererat.

Många kommunikatörer som arbetar med AI som stöd upplever att det krävs mycket handpåläggning för att få kvalitet i produktionen. Men för att AI ska få förutsättningar att leverera på samma höga nivå som vi själva behöver den få en ordentlig onboarding. Den utmaningen har visat sig vara betydligt vassare, och mer omvälvande, än många först anar.

AI är idag ett självklart verktyg i vardagen, inte längre en avlägsen framtidsvision. Men för många organisationer handlar den verkliga utmaningen inte om tekniken i sig, utan om det som tekniken blottlägger. När AI kräver tydliga syften, väldefinierade processer och datadrivna beslut, synliggörs ofta något mer grundläggande: bristen på strategisk klarhet.

Varje dag fattar du små beslut om hur du använder AI. Ska du läsa igenom det AI genererat noggrant, eller bara kopiera in det? Ska du lägga till din egen analys och kontext, eller räcker det AI skrivit? Dessa val verkar små, men tillsammans formar de vem du blir som AI användare – och vilken typ av kollega dina medarbetare får.

Som kommunikatör eller marknadsförare brottas du ofta med tidsbrist för både innehållsskapande och analys, samtidigt som kraven på snabba leveranser och tydliga resultat ökar. I den här guiden visar vi tre nivåer av AI-stöd – från enkel chatt till skräddarsydd GPT och full automatisering – och vad som passar bäst beroende på uppgiften.

En av de vanligaste frågorna vi får från människor vi möter i våra AI-utbildningar är: ”Hur gör andra?” Bakom den frågan ligger ofta både nyfikenhet och en viss oro. För att veta hur man själv ska komma vidare vill man förstå hur andra faktiskt använder AI i sin vardag.