Kan man gå från råmaterial till färdig presentation – bara genom att ladda upp ett dokument och skriva en tydlig prompt? Att börja från ett tomt presentationsdokument tar tid. Struktur ska sättas, budskap prioriteras och en röd tråd arbetas fram. Frågan är om AI kan ta över det första och kanske mest tidskrävande steget?

Kraven på att kunna motivera investeringar i kommunikation har ökat – i både privat och offentlig sektor. Budgetar granskas hårdare. Effekter ska kunna redovisas. Resultat ska kunna förklaras. Som svar har många organisationer satt en tydlig ambition: att arbeta mer datadrivet. Men här uppstår en motsägelse.

När vi blickar tillbaka på 2025 kan vi se att det skett ett tydligt skifte i kommunikationslandskapet. Allt fler reagerar starkt negativt på innehåll som upplevs som massproducerat, slarvigt eller utan tydligt avsändaransvar. Och kritiken riktas i första hand mot innehåll som misstänks, eller öppet deklareras, vara AI-genererat.

Det har hänt en hel del på bildgenereringsfronten på sistone. Googles hyllade Nano Banana har nu släppts i en uppgraderad Pro-version. I samma veva lanserade Black Forest Lars Flux 2 – ett starkt gratisalternativ för den som inte vill eller kan investera i en betald lösning. Ta en titt på denna video när Lisa testar de två nysläppta modellerna Flux 2 och Nano Banana Pro.

Många kommunikatörer som arbetar med AI som stöd upplever att det krävs mycket handpåläggning för att få kvalitet i produktionen. Men för att AI ska få förutsättningar att leverera på samma höga nivå som vi själva behöver den få en ordentlig onboarding. Den utmaningen har visat sig vara betydligt vassare, och mer omvälvande, än många först anar.

AI är idag ett självklart verktyg i vardagen, inte längre en avlägsen framtidsvision. Men för många organisationer handlar den verkliga utmaningen inte om tekniken i sig, utan om det som tekniken blottlägger. När AI kräver tydliga syften, väldefinierade processer och datadrivna beslut, synliggörs ofta något mer grundläggande: bristen på strategisk klarhet.

En ny europeisk studie om AI och nyheter har väckt stort intresse – och oro. I svensk media möttes vi av rubriker som “Grova fel presenteras som sanningar när AI sammanfattar nyheter” (SVT) och “Hälften av alla AI-svar om nyheter är fel” (Aftonbladet). Men när vi gräver i metodiken framträder en mer nyanserad bild. I denna analys reder vi ut hur resultaten i studien bör tolkas.

Just nu funderar många på hur man kan synas i AI-svar – både för att dyka upp i Googles AI Overviews och för att bli omnämnd i verktyg som ChatGPT, Copilot och Gemini. Ett smart sätt att börja är att förstå hur AI resonerar. I denna videosnutt utforskar Lisa hur Geminis Deep Research fungerar – och vad som egentligen avgör vilka källor AI väljer att lyfta fram i sina svar.

Det talas mycket om hur AI håller på att revolutionera hur vi söker efter information. Här följer en redogörelse om varför du inte behöver få panik över AI-sök, men heller inte kan luta dig tillbaka – och vad du behöver göra för att hänga med.

Varje dag fattar du små beslut om hur du använder AI. Ska du läsa igenom det AI genererat noggrant, eller bara kopiera in det? Ska du lägga till din egen analys och kontext, eller räcker det AI skrivit? Dessa val verkar små, men tillsammans formar de vem du blir som AI användare – och vilken typ av kollega dina medarbetare får.

Som kommunikatör eller marknadsförare brottas du ofta med tidsbrist för både innehållsskapande och analys, samtidigt som kraven på snabba leveranser och tydliga resultat ökar. I den här guiden visar vi tre nivåer av AI-stöd – från enkel chatt till skräddarsydd GPT och full automatisering – och vad som passar bäst beroende på uppgiften.

En av de vanligaste frågorna vi får från människor vi möter i våra AI-utbildningar är: ”Hur gör andra?” Bakom den frågan ligger ofta både nyfikenhet och en viss oro. För att veta hur man själv ska komma vidare vill man förstå hur andra faktiskt använder AI i sin vardag.